Allt om skyddat boende

Dela-ikon Dela artikeln
Skyddat boende i Sverige – Regler, rättigheter och vad du bör veta

Skyddat boende är en viktig insats för personer som utsätts för våld, hot eller andra allvarliga risker i sin hemmiljö. I Sverige finns det lagar och riktlinjer som styr hur skyddade boenden fungerar, vilka som har rätt till skydd och vilka krav som ställs på boendemiljön. I den här artikeln går vi igenom allt du behöver veta om skyddat boende, från lagstiftning till hur det praktiskt fungerar.

Vad är skyddat boende?

Skyddat boende är en tillfällig bostad för personer som behöver skydd mot våld eller hot. Det kan exempelvis vara:

  • Personer utsatta för våld i nära relationer
  • Hotade vittnen
  • Människohandelsoffer
  • Hedersrelaterat våld och förtryck

Skyddade boenden drivs av kommuner, ideella organisationer eller privata aktörer. Boendet kan vara i form av en lägenhet, en gruppbostad eller ett HVB-hem, beroende på den boendes behov.

Lagar och regler kring skyddat boende

Det finns ingen specifik lag som direkt reglerar skyddade boenden, men det finns flera lagar och myndigheter som styr hur de ska fungera:

  1. Socialtjänstlagen (SoL)
    Skyddat boende är en insats enligt Socialtjänstlagen (SoL, 2001:453). Kommunernas socialtjänst har ansvar att utreda behovet och fatta beslut om placering i skyddat boende.
  2. Barnkonventionen & LVU (Lagen om vård av unga)
    Om det finns barn i hushållet ska deras rättigheter och säkerhet beaktas. Barnkonventionen är lag i Sverige sedan 2020, vilket innebär att barnens bästa alltid ska prioriteras.
  3. Hyres- och sekretesslagstiftning
    Skyddade boenden omfattas av sekretess, vilket betyder att den boendes adress och vistelseort inte får röjas. Skyddade personer kan även få skyddade personuppgifter genom Skatteverket.
  4. Krav på kvalitet och säkerhet
    Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ansvarar för tillsyn av skyddade boenden, särskilt de som tar emot barn och unga.

Hur fungerar boendet?

Boendeformer
  • Lägenhetsboende – Enskild lägenhet där den skyddade bor själv eller med sina barn.
  • Kollektivt boende – Delat boende med andra i liknande situation, ofta på kvinnojourer.
  • HVB-hem eller stödboende – För personer som behöver extra stöd.

Regler på skyddat boende
  • Adress och vistelse är hemlig – Ingen utomstående får veta var personen befinner sig.
  • Kontaktförbud och säkerhet – Den skyddade kan ha restriktioner kring besök, sociala medier och telefonkontakt.
  • Särskilda rutiner för barn – Skola och vård anpassas efter skyddsnivån.

Hur får man skyddat boende?

  • Ha alltid rätt advokat på din sida – Du hittar bästa advokater hos advokatvalet.se
  • Kontakt med socialtjänsten – Personen ansöker om skyddat boende via socialtjänsten i sin kommun.
  • Riskbedömning – Socialtjänsten gör en bedömning av hotbilden och behovet av skydd.
  • Placering i boende – Om beslut fattas, får personen en plats i ett anpassat skyddat boende.
  • I vissa fall kan även polis och andra myndigheter hjälpa till att ordna skydd.

Viktigt med skyddat boende

Skyddat boende är en viktig insats för personer som behöver akut skydd från våld eller hot. Det regleras främst genom Socialtjänstlagen och sekretesslagstiftning. Boenden kan vara i form av lägenheter, kollektiv eller HVB-hem. Kommunerna har ansvar för att erbjuda skydd, men kvaliteten och tillgången varierar.

Om du eller någon du känner är i behov av skydd, kontakta socialtjänsten eller en kvinnojour för hjälp.

Lexpoint.se – behöver du en advokat?

När du behöver en advokat ser Lexpoint.se till att du kopplas samman med någon de själva känner, har personlig erfarenhet av eller som rekommenderats av åtalade och försvarsadvokater de har kontakt med.

Bild av Rättsmaskinen

Rättsmaskinen

info@rattsmaskinen.se
Skaffa en försvarsadvokat på Lexpoint.se

Följ ämnen i artikeln

Relaterat